Synliga balkar, rå betong och räta linjer. Det är ett sätt att beskriva Villa Göth. Arkitektritat, välkänt och attraktivt, är ett annat. Den tegelklädda villan i stadsdelen Kåbo i Uppsala ligger just nu ute till försäljning och är ett ypperligt exempel på brutalism – eller nybrutalism, ett begrepp som faktiskt uppkom tack vare Villa Göth.

Nybrutalism kännetecknas av ett formspråk där råhet och tydlig konstruktion står i centrum. Ordet härstammar från franskans béton brut, råbetong, och blev ett begrepp på 50-talet. Bland brutalismens mest välkända byggnader finns Le Corbusiers Unité d’Habitation i Marseille och Powell och Bons kulturkomplex The Barbican i London. I Stockholm är bland annat Arkitekturskolan och Filmhuset berömda exempel.

Villa Göth ritades av Lennart Holm och Bengt Edman och är ett 247 kvadratmeter stort mästerverk i två våningar plus källarplan. Villan uppfördes 1950 åt Pharmacia-chefen Elis Göth för att fungera som både bostad och representation. Teglet följer även med in till några av husets innerväggar och i taket framträder råa betongdetaljer. I Villa Göths fasad ser man också tydliga I-balkar, ett utomordentligt exempel på brutalism.

Våningarna i huset binds samman av öppna trappor och ett av husets mer iögonfallande rum är bottenvåningens wc och tvättrum. Det är uppfört i rå betong och format som den finländske formgivaren Alvar Aaltos klassiska vas Savoy. På bottenvåningen finns flera sovrum samt kök och matsal. På övervåningen är det generösa tre meter i tak i vardagsrummet och ett master bedroom att dra sig tillbaka till på kvällen. Villan är mycket välkänd inom arkitekturkretsar och har inspirerat byggnader som Boston City Hall och Birminghams centralbibliotek.